musik

Studentsången

 

Sjungom studentens lyckliga dag,

låtom oss fröjdas i ungdomens vår!

Än klappar hjärtat med friska slag,

och den ljusnande framtid är vår.

Inga stormar än

i våra sinnen bo,

hoppet är vår vän,

och vi dess löften tro,

när vi knyta förbund i den lund,

där de härliga lagrarna gro!

där de härliga lagrarna gro!

Hurra!

 

Text: Herman Sätherberg

Musik: Prins Gustav

 

 

 

O, gamla klang- och jubeltid!

 

 

O, gamla klang och jubeltid,

ditt minne skall förbliva,

och än åt livets bistra strid

ett rosigt skimmer giva!

Snart tystnar allt vår yra skämt,

vår sång blir stum, vår glam förstämt;

O, jerum, jerum, jerum,

O, quae mutatio rerum!

 

Var äro de som kunde allt,

blott ej sin ära svika,

som voro män av äkta halt

och världens herrar lika?

De drogo bort från vin och sång

till vardagslivets tråk och tvång;

O, jerum, jerum, jerum,

O, quae mutatio rerum!

 

Den ene vetenskap och vett

in i scholares mänger,

den andre i sitt anlets svett

på paragrafer vränger,

en plåstrar själen som är skral,

en lappar hop dess trasiga fodral;

O, jerum, jerum, jerum,

O, quae mutatio rerum!

 

Men hjärtat i en sann student

kan ingen tid förfrysa.

Den glädjeeld som där han tänt,

hans hela liv skall lysa.

Det gamla skalet brustit har,

men KÄRNAN finnes frisk dock kvar,

och vad han än må mista,

den skall dock aldrig brista!

 

Så slutet, bröder, fast vår krets

till glädjens värn och ära!

Trots allt vi tryggt och väl tillreds

vår vänskap trohet svära.

Lyft bägarn högt och svinga, vän!

De gamla gudar leva än

bland skålar och pokaler,

bland skålar och pokaler!

 

(Melodi: O alte Burschenherrlichkeit)

Sjungs endast efter genomförd sittning.

 

På raden ”Var äro de som kunde allt” står alla som tagit någon form av examen vid högskola eller universitet (samt några till av en kanske inte helt lika uppenbar anledning). Vid raden ”Den ene vetenskap och vett in i scholares mänger” skall alla filosofer ställa sig upp. Jurister ställer sig upp på ”den andre i sitt anlets svett på paragrafer vränger”, teologer (och numera även psykologer) under ”en plåstrar själen som är skral” och medicinare ”en lappar hop dess trasiga fodral”. Vid den sista versen skall alla ställa sig på sina stolar för att efter skålen gå från bordet.

 

Sången är en bearbetning publicerad 1921 utförd av August Lindh av den tyska studentsången O alte Burschenherrlichkei från början av 1800-talet. Om någon händelsevis inte skulle känna till melodin så är den som följer:

 

 

Under 60-talet användes den pampiga och suggestiva "DGF-marschen" vid många DGF-aktiviteter. Den spelades av en blåsorkester. Marschen heter "Im zigeunelager, av Max Oscheit, opus 40. Nedan ett litet stämningsskapande smakprov

(från Gamla Falukamraters hemsida)

 

 

 

 

http://gamlafalukamrater.com/onewebmedia/11Im%20Zigeunerlager.mp3

Copyright © All Rights Reserved